jag drömde om mat i natt, för första gången på säkert 3 år. är det ett friskhetstecken? och den här låttexten som jag memoriserat och som nu vägrar överge mig och inkräktar på tystnaden som ska komma när man stängt av all elektronisk utrustning och lagt sig på sängen i mörkret, den är som en svag tinnitus. i går kväll trodde jag på allvar att jag höll på att mista förståndet: “leave me black and blue, as long as you forgive me, lock me in your room, as long as you are with me, well honey there ain’t nothing i won’t do”

jag har tappat bort mina anteckningar. jag skrev i anteckningsboken; “det är den ofrånkomliga och omöjliga förföljelsen som kommer av att på egen hand få en person att förekomma i dina drömmar, ja rentav att framkalla drömmar om en person enbart för att denne förekommer så frekvent i alla fragment av dina dagdrömmar.”

lina, jag kanske borde ta ditt råd och fortsätta skriva ändå?

quoi qu’on dise, étonnants de vos numéros de voltige, à l’air libre
les oiseaux ont eux aussi le vertige?

“je t’aime toujours” betyder jag älskar dig fortfarande. eller jag älskar dig alltid. det är en av mina favoritsynonymer i franskan.

camille – vertige

jag längtar till landet, det här kortet är från vissefjärda, småland.

lillebror åker hem idag, det känns tråkigt och snart kommer det att bli tomt igen..

om jag hade haft mer tid och grönare fingrar skulle jag också vilja ha en sådan här balkong..

jag tar väldigt ofta kort med min mobil, det är smidigt och samtidigt gör det ingenting om det då och då blir lite meningslösa bilder, som den här. det går inte särskilt bra med tentaplugget. kanske för att jag tycker att det är så mycket roligare att promenera med vänner, äta kakor, dricka öl, läsa min bok, slötitta på OS och en massa andra hyfsat meningslösa saker.

igår jobbade jag till 4, sedan träffade jag lina, som tagit körkort, grattis!, och vi satt länge på cigarren och drack te och kaffe. älsklingen gjorde middag till mig och jag kom i säng inte alltför sent. däremot kom jag inte upp förrän klockan 12. det är konstigt hur jag kan ligga och dra mig i 2 timmar om jag inte behöver gå upp. anyone?

det är något med juvelens röst som gör att jag lyssnar på låten hanna på repeat.

duffy – syrup and honey

din mun smakade rök,
dina läppar smakade något annat.

jag slutade vakna på nätterna.
jag började drömma.

tunnelbanan rör sig under mina fötter,
jag känner skalven i marken.
staden har dragits samman som en muskel
i en sista kraftansträngning.

jag väntar på att något ska hända,
som när vattnet dragits ut från stränderna
före en tsunami.

jag väntar på att någon ska säga
vart jag ska gå
och vad jag ska göra där.

jag har börjat skriva igen, långsamt, trevande. med små bokstäver denna gång.

jag borde sätta mig ner och koncentrera mig på franskan, men kan jag det? jag är inte särskilt motiverad. nu skiner solen också och jag har bara lust att gå ut, inte sitta inomhus med min bok. ebba, varför svarar du inte i din mobil? jag vill fika idag. någon annan som vill dricka kaffe och försöka lugna mina klena nerver?

jag och älsklingen var och såg the dark knight på bergakungen igår. mäktig, rå och lite grabbig film.

vi gick förbi lägenhetshuset på södra vägen/burgårdsgatan där det brann i söndags. det luktade grill och rök i hela kvarteret.

apoteket försöker kräva mig på 450 kr som jag inte har handlat för. sniket tycker jag. de skickar bara runt mig när jag ringer och här i lägenheten ligger en faktura med ett förfallodatum som närmar sig med stormsteg.

i morgon ska jag till tandläkaren. jag ryser alltid lite när jag tänker på tandläkarbesök, mycket för att jag är rädd att det ska bli dyrt. jag har till och med använt tandtråd idag, och sköljt med fluor. gosh, jag hoppas att det hjälper och att de inte hittar några hål i mina tänder i morgon.

asha ali – to bed

in flagranti (på bar gärning)

ditt hår är nästan genomskinligt
jag lyssnar efter ditt nästa andetag som ska komma,
efter din puls i mörkret

le but du jeu est de ne pas perdre le fil (spelet går ut på att inte tappa tråden)

det är min egen thanatofobi, en snöplig oro, alla dessa självutlämnande invektiv som kommer som små blanka luftbubblor som rusar mot vattenytan. jag har så lätt att vara så jävla elak mot mig själv och så vansinnigt självkritisk, så hård och utmanande: tankarna: “hur skulle jag klara av det? det är ingen idé, det kommer bara att bli pinsamt, jag kommer behöva ge upp, kasta in handduken”

jag har haft en bra period ett tag nu,
den är säkert över snart. pour que l’amour me quitte (om kärleken lämnar mig)

jag lyssnar på camille mellan franskrepetitionerna:

je suis à l’âge où l’on ne dort nulle part
les seuls lits d’où je rêve sont des quais de gare

je suis la jeune fille aux cheveux blancs

midi déjà et la vie ce manège tournoie
bruits de fourchettes
tous ces restes que l’on jette c’est pour moi
puis vient le soir
les amants dans l’placard
ca m’inspire
dire que je vais passer toute la nuit assise
oui j’suis l’otage de ma tête tout c’que j’vois par la fenêtre

jeu de patience betyder pussel på franska, ordagrant “tålamodsspel”, det tycker jag är fint.

jag träffade lena igår, hon fick sin present, vi gjorde soppa och scones och satt och pratade nästan hela kvällen, sedan gick vi till notting hill och tog en öl, mys. det blev sent. jag skulle ha varit hos tandläkaren klockan 8 i morse men de ringde och berättade att min tandläkare blivit sjuk, så det blir på torsdag istället.

lägenheten är tom, jag känner mig lite tom. måste fortsätta med mina konjunktiv nu. à plus, mes amis.

camille – au port

jag vet inte om jag orkar skriva mer om den här magsmärtan, den känns inte särskilt originell längre, om den någonsin varit det. men det är hela tiden de där konversationerna som driver mig till vanvett:

– vad ska du göra i sommar?
– jobba på NK.
– vad ska du göra i höst då?
– jag vet inte. ta det lugnt, jobba lite kanske.
– jaha… men ska du inte plugga då? vad ska du göra i vår då? har du sökt någon utbildning…?
– nope.

jag orkar inte rättfärdiga att jag inte har några planer. ååh.

nej, jag vet fortfarande inte. kan det vara okej att inte göra något vettigt i höst, bara jobba så lite att man kan leva och hinna läsa alla böcker man inte hunnit läsa tidigare? kan vuxna prestationshysteriker, grannar, gamla lärare och alla som redan håller på och läser på masters programmes hit och dit acceptera att jag för tillfället – trots min “förmåga” och “begåvning” eller vad man nu vill kalla det – inte har lust att göra något vettigt av mitt liv och mig själv? kan det vara okej att inte sträva i någon som helst riktning?

det är tur att lena är hemma igen.

klänningar för fattiglappar – jag fönstershoppar på internet.

duffy – rockferry

midsommar är över, lina är hemma från USA, lukas är hemma över sommaren, jag går i något slags suddigt ambitionsförvirrat dis och vet inte vad som komma skall. det känns nästan lockande att börja jobba i höst, fast jag inte trodde att jag borde det.

för mycket sex and the city har lett till ett stort tvivel. och än har jag inte sett filmen!

carrie och samantha promenerar i central park:

s: “if checking out other women is the biggest problem you’re having with him you’re lucky”
c: “well if it’s that small he should be able to stop…”
s: “oh honey, you can’t change that about a man, it’s part of their genetic code, like farting!”
c: “oh please, you’re gonna put me off my pretzel.”
s: “you have to take Big the way he is, once you start to try to change a man it’s doomed, they woun’t budge an inche”
c: “oh well i know but you can … subtly manipulating pejole”
s: “the only things you can work is hair and wardrobe and even then it’s a constant battle!”
c: “I already like the hair and wardrobe…”
s: “then be happy! honey, no man is perfect.”
c: “i’m not asking for perfection, i’m just looking for slight alterations…”
s: “be careful with alterations, if you pull the wrong thred everything falls apart.”

my moon my man – feist

i söndags var jag hemma i ebbas underbara trädgård och åt grönsakssoppa och rökte vattenpipa. mycket trevligt. jag vill också gärna bo i en engelsk tegelvilla…

på kvällen blev det magnus och magnus uteservering och det var alldeles underbart och fantastiskt på alla sätt och vis. det fina med ljussättningen är att man luras att tro att man befinner sig på någon veranda i argentina eller spanien. och det ändras inte precis efter en ljuvlig drink med färska små jordgubbar och lime i. vi träffade mackan och nils och så jonas som stapplade omkring alldeles utmattad av all alkohol. en eloge till johan som såg till att storebrorsan kom hem ordentligt.

igår var det utförsäljning på victoria arena. jag gick hem med en rosa miu mi-klänning. min, bara min.
jag och james såg gustavo dudamels sommarkonsert med göteborgssymfonikerna på konserthuset på kvällen. helt magiskt.

jakten på en lägenhet går vidare. det ser för tillfället ganska dystert ut, även om jag och johan säkerligen kommer kunna bo på nilssonsberg i höst också. och let’s face it, just nu har jag verkligen inte pengar till att möblera en ny lya i majorna.

det vore trevligt med lite skatteåterbäring nu före midsommar, med tanke på att det ekar lätt när jag loggar in på min internetbank. hemskt, hemskt.
(och ja, jag vet att det kan bero på det frekventa vindrickandet och ölsurplandet på kvällarna. men hur kul är det att vara inomhus bara för att man är fattig?)

jag jobbar helgen på NK, alla som vill komma och hälsa på är hjärtligt välkomna. så här före reastarten den 23:e är det lite tomt på NK, kan man gott säga utan att överdriva.

i don’t want to work
i don’t think i was made to work
i don’t know what i was made to do
maybe to lay down beside you

britta persson – happy hour

det har äntligen blivit sommar och hett ute. jag mår så bra av de nya fräknarna,
det är så härligt att sitta på balkongen med min nya bok, bitterfittan av maria sveland.

just nu sitter jag och skriver på sista inlämningsuppgiften, sedan har jag sommarlov!
jag har fått sol, se.

den här veckan är det dags för … :

avskedsmys med niklas
runt 25 grader varmt
mammas kalas på lördag!!
lugnt och skönt
mycket kaffe och juice

D.A.N.C.E – Alan Braxe and Fred Falke Remix (Justice – Cross)

jag vet inte vad jag helst vill ha, kattungen eller väskan…

jag försöker få tag i niklas efter hans londonresa. det verkar svårt. jag är kaffesugen och sällskapssjuk, var är alla mina vänner när solen skiner? i turkiet, i brighton, i bristol, i borås.. suck. jag fick i alla fall VG på uttalstentan och VG på det 7 minuter långa talet, resultaten ligger uppe på studera.nu. det är härligt. mitt franska självförtroende har väl legat och pendlat fram och tillbaka ett tag, men det känns som om det går uppåt nu.

solen skiner och jag har en redovisningn att skriva klart, inte så roligt när man inte har den starkaste motivationen, men jag får väl försöka ta en promenad på stan och sedan gå in och sätta mig med böckerna igen. typ.

men, desto roligare är att … i morgon kommer mamma hem!

jag går loss med mobilkameran och fotar allt som kommer i min väg.

i kväll är det shoppingkväll med veckorevyn på topshop i arkaden. 25% rabatt på rubbet. vet inte om jag är så sugen egentligen, jag tycker inte att topshop här är lika fantastiskt som i … brighton, ellinor?

nu har jag listat ut vad lilla halsbandet med “hope” ingraverat är för något. titta in på barncancerfonden om ni är nyfikna.

jag har blivit friskistokig, det är ett faktum! let’s move-kampanjen gör att det är gratis med hur mycket träning man vill under maj månad. jag ligger i med träningsvärk – nu från både skivstång- och corepassen! aj, aj, aj, men så många endorfiner! i morgon är det dags för skivstång, igen, puh, kl 15 och på fredag aerobics kl 16.30, om jag orkar alltså...

nu måste jag sätta igång med förberedelserna inför morgondagens 7 minuter långa tal!

damien rice – 9 crimes