Jag är orkeslösare än någonsin. Det enda som funderar är huvudet och det är inte mycket till tröst när man blir andfådd av att hälla upp ett glas vatten.

Skrev min första statusrad på twitter i kväll. Det kommer nog att bli mer twittrande för min del… Kika på min twittersida.

Jag lyssnar på Maia Hirasawa’s version av “The worrying kind“. Jag fullkomligt älskar att ha både radio (P1 är så underskattat!) och Spotify i min fantastiska mobil. Katrin Zytomierska har förresten en likadan. Hon bloggar såklart från den…jag undrar hur man gör!


Maia Hirasawa – The worrying kind

Det saknas ungefär en vecka här. Göteborg är täckt av snö och känns som Narnia. Har någon en garderob som jag kan låna, som kan ta mig till en magisk och spännande parallell verklighet? Fotot har jag norpat från duktige fotografen Håkan Edlunds fotosida.

Jag vaknade mycket tidigare än mannen i min säng. Jag sitter vid köksbordet, har ätit frukost, tagit mina vitamintabletter, och kikar ut på trädet rakt utanför mitt fönster. Där kalasar fåglarna på olika sorters smaskig fågelmat. Det är ju vansinnigt mycket snö ute. I går rapporterade TV4-nyheterna från en Tennisarena som rasat under trycket av jag vet inte hur många kilo snö. Göteborg är ganska rörigt, när man inte har ordentliga skor. Jag borde väl egentligen låta sula om mina favoritstövletter innan det är för sent. Det gör ju inte direkt någonting om man sköter om dem i tid i stället för att låta dem förfalla…

Min tillvaro är ganska rörig, men jag ser ljust på framtiden.

Jag lyssnar på “Angelene” med PJ Harvey när jag känner mig nere eller bara sådär väldigt eländig som ju alla känner sig ibland, skiver i min nya rosamönstrade popdagbok (i stället för den svarta tjocka mikroskopiska..). Det är skönt att hålla lite ordning på dagarna som går.

Ibland funderar jag på att lägga till “Mary” som förnamn – efter min gammelmormor. Jag minns att hon aldrig kritiserade mig eller fick mig att tvivla på någonting, det hon förmedlade var helt enkelt bara kärlek i den renaste formen. Fast hon hette ju faktiskt Märy med två prickar. Jag tycker i alla fall om “Mary” och funderar på om jag inte skulle kunna trivas bra med Mary Gabriella.

Det finns en underbar version av “I wish I knew how it would feel to be free” med Nina Simone som jag hittade på spotify häromdagen. Låten spelades in för första gången av Nina och det var 1967, bara årtalet känns häftigt! Att en låt som är över fyrtio år kan träffa mig så hårt i hjärtat. Wow. Jag spelar “My baby just cares for me” ofta också. Jag tänker på han som håller mig vaken med världens mjukaste pussar tills han kommer på var klockan är och försynt frågar om jag inte måste sova snart. Wow där också.


Nina Simone – My baby just cares for me

I kväll var jag på tacomiddag hos Emma och Jacob och deras tillfällige inneboende Loke (coolt namn, by the way, trots att jag mest tänker på Loke i den nordiska mytologin, och gillade ja honom? Mmnnjaa…). Vegas var aningen skeptisk men så är han inte så lättflirtad heller. Man kan inte lita på vem som helst, sa Linn. Han behöver nog bara lite tid. Jag hoppas att han mjuknar när Emma ska passa honom i morgon.

Det snöar igen, snön lägger sig i fotspåren på trottoaren och fyller sedan trottaren som man fyller en skål med florsocker. Kallt och fint!

Lisa undrade vad det var i den fantastiska morotspajen jag lagade mycket ett tag. En hel del, så det är inte konstigt att det blir gott när man blandar morötter, crèmefraiche, västerbottenost, fetaost, pinjekärnor och oliver…!

Kvällsmat : turkisk yoghurt med lite honung och pistagenötter (som jag skalat i hundra år innan jag kunde lägga dem i tallriken). Chaité.

Saknar skyggot som var här förut och tyckte att jag var fin fast jag inte hade någon mascara på mig.


Magdalena Konefal – Teach me

Winter began
I can’t live when you’re around
I can’t handle the cold.

Nicole Tusznio kommer bli hur stor som helst. När jag inte har något att göra ligger jag och tittar på nya modeller hos Ford Models. Eller läser DN i min nya fantastiska mobil, Nokia E71. Jag ligger hemma med en huvudvärk from hell. Hade lite febertendenser i natt igen så det blir inget jobb i kväll heller. Det blir mest P1 för jag orkar inte läsa så länge. Min nya bästa kompis heter Bamyl koffein. Detta är dock en tillfällig kompis.

Vegas, lånehunden, sitter i soffan och tittar trött på mig när jag går och lägger mig i sängen igen. Vi går korta promenader runt huset, över den igensnöade parkeringen och parken med den vackra utsikten mot Mölndal. 10-15 minuter åt gången. Jag trivs så bra här. Trots att det innebär en oro att ha sin före detta och sitt värsta spöke 400 meter bort.

Jag vill gärna se Heath Ledgers sista film, The Imiginarium of Doctor Parnassus. Och Snabba Cash. Annas syster Karin är statist i den senare.

Yrla – With my hands

När man tvättar så sällan som jag gör får man se till att vara effektiv när man väl får tummen ur. Man måste minutiöst ha sorterat de olika tvättarna innan man börjar sin tvättid, annars stjäl det trista sorterandet av elastantrosor och dubbelvävda ullstrumpor m.m. värdefull tid från tvättpasset. Man måste sätta alarmet på sin mobil så att man kan starta maskinerna och exakt 45 minuter senare stå och stirra på luckan när maskin 1 (den man startade först) äntligen stänger av sig. Maskin 2 blir klar några minuter senare. Nu gäller det att ha ett jädrans FOKUS! Man måste strategiskt hänga upp kläderna/sängkläderna som ska hänga i torkrummet (luften fördelas inte riktigt jämnt och om man ska ha en fair chance att allt blir torrt ungefär samtidigt, ja då är det blodigt allvar!) Sedan gäller procedur 1 igen, in med två maskiner tvätt, sorterade i förväg, på med alarmet på mobilen, inte spilla dyrbar tid, inte sakta ner, tjoff tjoff tjoff..!!

Sådär effektiv var inte jag i dag. Därför fick jag skriva en fjäskig lapp till grannen som kommer efter mig om att jag låter mina grejer hänga kvar i torkrummet en halvtimme över tiden.. Han ska ju ändå inte börja med att torka något innan han tvättat, så det borde i rimlighetens namn vara okej.

I kväll kommer Emma på besök! Jag ska göra köttfärsmoussaka och funderar på om det blir någon efterrätt.. Kanske.


Jonathan Johansson – En hand i himlen

JAG SLUTADE VAKNA PÅ NÄTTERNA.
JAG BÖRJADE DRÖMMA.

VI LÅG KVAR PÅ DIN BALKONG
TILLS DET BLEV HÖST

OCH JAG FÖRSTOD ATT JAG VAR ENSAM IGEN.

Anna är på väg hit. Jag har saknat henne.

Det är fortfarande lika kallt ute. En dam från fjärde våningen matar småfåglarna varje dag, precis som hans mamma som verkade tro att hon ensam ansvarade för fåglarnas överlevnad på vinterhalvåret. Jag hoppas att jag snart ska vakna och det är vår ute. Jag ska försöka få upp lite grejer på vinden i eftermiddag. Och ringa Ikea och höra om min sänggavel finns på rea. Det gör nämligen samma modell i 180-storlek, men det blir liksom för stort… I natt gör jag sista arbetspasset för den här vändan, sedan är jag ledig i tre dagar. Det ska bli så skönt.


Rafale – Drive (Grum remix)

JAG VÄNDE MIG I SÖMNEN FÖR ATT SE OM DU VAR KVAR,
STRÄCKTE MIG EFTER DIG.
TIDEN STOD STILLA I DITT HUS OCH JAG TRODDE PÅ ALLT DU SADE.

Det är svårt att sova när det finns så mycket bra musik.


Fink – Sort of revolution

As you lay to die beside me, baby
on the morning that you came,
Would you wait for me, the other one,
would you wait for me?

Jag älskar min mockabrygare och min nya brödrost. Dagens frukost i den nya lägenheten: en tallrik mjölk med fullkornsmüsli, två rostade lantbrödskivor med Prästost och apelsin- & flädermarmelad. Och det viktigaste av allt: kaffe från min mockabryggare. Trots att jag snart ska gå till jobbet känns det så rofyllt och härligt.

Anna, min älskade vän. Jag tänker extra mycket på dig i dag.

Jag skriver då och då i min anteckningsbok. Nästan allt handlar om honom. Nu senast:

JAG TIGGER OM DIN UPPMÄRKSAMHET, VI ÄLSKAR.
DU HAR ETT ANNAT NAMN I MUNNEN.

Ibland undrar jag om jag inte borde försöka publicera dikterna. Men det är läskigt och jag tycker inte om att bli ratad. Jag tror att jag hade försökt ge ut dem för flera år sedan när jag skrev klart min första riktiga diktsamling: “Allt som finns är vi”, om jag inte varit så rädd för att få ett nej. Nu har jag börjat på projekt två: “Jag har också haft ett namn”. Jag funderar på en pseudonym. Gabriella Winge. Kanske. Men det känns som fusk då. Jag vill att han ska läsa och veta. Fast det är samtidigt det som känns mest skrämmande.


Fleet foxes – Your protector

Om jag skulle vakna i morgon med någon annans ansikte, skulle det gärna få vara modellen Natasha Polys ansikte. Hon är så himla vacker och Jessica, hon skulle utan tvekan vara vackrast i rummet även iklädd en svart plastsäck. Att vakna upp som Abbey Lee Kershaw skulle också vara helt okej. Hon har kombinerat så jäkla snyggt i den här outfiten på bilden!

I dag har jag och mor & far varit ruskigt produktiva. Jag sov över där i går och kröp ner i den lilla 90-sängen (kändes nästan som att sova i en barnsäng jämfört med min fantastiska – och supermjuka – 1,60-säng) i Camillas gamla rum. Jag sov som en stock till halv 9 när mamma försiktigt öppnade dörren på glänt och jag vaknade till det ljuvliga framplockandet av frukost i köket. Mamma och pappas nya kök är så fantastiskt fint! Över köksbänken sitter en vit- och grönblommig tapet som är lite blank och silvrig. Allt går i vitt, kyl och frys är inklädda och på väggen med ugn och mikro är det bara dessa som inte är högblanka och vita. Dessutom har de köpt ett nytt fint runt (!) köksbord, och gjort en gigantisk köksö i kökets centrum. Det är verkligen väldigt lyckat och fint. Ibland blir jag nervös när jag vill inreda mitt eget hem, bara för att min mamma har så bra smak!

Vi satt, i bästa “pangschis”-anda, och tittade på småfåglarna som smaskade i sig av talgbollar, solrosfrön och jordnötter som hänger rakt utanför köksfönstret. Då rynkar pappa plötsligt på pannan och säger: “Det där är ju ingen fågel – det är en råtta som sitter på trädstammen och äter jordnötter!” Vi tittade förvånad på råttan, som satt uppochned, med bakbenen på trädstammen och frambenen om behållaren med nötter. Lukas fick den fräcka idéen att öppna altandörren och kasta en snöboll på råttan. Han missade och träffade stammen ovanför skallen på råttan. Råttan fick hjärtsnörp och försvann.

Vi körde Lukas till hans basketträning och åkte upp till Johanneberg. Pappa klagade på att det inte fanns någon motorled direkt till Johanneberg. Jag sade att han kanske borde skriva till vägverket och säga “Nu bor min dotter i Johanneberg, jag tycker faktiskt att ni får bygga en motorväg mellan Frölunda och Johanneberg.” Bra idé pappa! Som det är nu tar det ju 45 minuter för mig med bussen hem till föräldrarna.

Vi snickrade hela förmiddagen och sedan gjorde jag lunch. När dagen var slut hade vi:
1. snickrat ihop den gigantiska bokhyllan som jag fick ta med mig från Nilssonsberg (den är egentligen systers),
2. skruvat ihop två små vita fåtöljer som jag hittat till fyndpris (149 kr/st) på Ikea,
3. satt upp en Lack-hylla i köket,
4. installerat hemmabiosystemet till min adopterade tjock-tv,
5. skruvat upp ett klappbord (Nordbo från Ikea) på väggen i köket.

Dessutom hade jag lyckats gräva fram några finfina presenter från studenten 2005 som låg prydligt nedpackade i en flyttlåda på vinden, märkta med namn: Den här fick jag av Håkan & Christina, tex. Där hittade jag:
1. en pressobryggare från Bodum och rymmer åtta koppar, för 695 kronor,
2. en mockabryggare. Jag älskar den! Love it love it!,
3. en rejäl gjutjärnspanna – det bästa när man ska steka pannkakor!
4. en schysst oljespray från OBH Nordica,
5. det bästa av allt – min brödrost från OBH Nordica! Yey!

Nu återstår att fundera över vad jag ska ha för gardiner i vardagsrummet, kanske hänger jag upp Camillas underbara panelgardiner med björkmotiv. När det gäller hallbelysningen blir jag inte riktigt klok. Elen sitter på helt fel ställe framför toaletten och man måste sätta lampan/lamporna närmare hallen för att se nåt. Det känns lite extra krångligt men ska nog gå bra om jag bara kan komma på vad för lampor jag ska ha! Spotlights är ju praktiska men lite tråkiga. Några idéer? Som lampa i sovrummet är jag lika rådvill. Funderar dock på maskroslampan från Ikea. Mitt hem kommer bli som en enda rundtur i Ikeakatalogen, haha! Jag behöver någonting utöver de bedårande Smärt-lamporna i klart glas med “snöflingemotiv”. Jag ska nog köpa två till och ställa i vardagsrummet nu när de är nedsatta till 129 kronor styck. Helt otroligt.

Och jag kan inte skilja på om jag vill vinna dig, och kan inte skilja på om jag vill vara med dig
Och jag kan inte skilja på om jag vill bli av med dig, och jag kan inte skilja på om jag vill skada dig

Melissa Horn – Jag kan inte skilja på

Jag har träningsvärk. Funderar över hur mycket vikter jag ska lägga på skivstången för att imponera på Ebba på torsdag. Går och dagdrömmer om en superplatt mage inför badsäsongen 2010. Jag vill imponera på honom och få det att verka som att jag blivit en superfit, superlycklig människa efter att det tog slut. Det är löjligt, jag vet, men lika sant för det. Och nu när allting faktiskt går så bra för mig blir det väl snart värre igen?

Jessica sa att när man minst anar det står det en snygg pojkvän i köket och fixat med middagen. Jaha, tänker jag. Var är han då?

Dagens plus: de fina juldekorationerna i allén vid Valand. Oh så fina. Men dem tar de väl snart ner…

I am a little worried that the worst is yet to come…



A Camp – Golden teeth and silver medals